I Sverige liksom i många andra länder i Europa föds få barn per kvinna. I Sverige låg snittet 2017 på 1,67 barn per kvinna. En konsekvens av detta är en minskande befolkning för varje generation.
Skillnaden i barnafödande är dock olika om vi ser på inrikes- och utrikesfödda kvinnor i Sverige.
Källa: https://www.scb.se/hitta-statis tik/artiklar/2018/nedatgaende-trend-i-barnafodande/
Orsaker att unga väntar med familjebildande
Under 2000-talet har både mammors och pappors medelålder ökat med ungefär ett år. Det gäller oavsett om vi tittar på det första barnets födelse eller på alla män och kvinnor som får barn. Under 2019 var medelåldern för kvinnor som fick sitt första barn 29,6 år och för män 31,8 år.
De allra flesta som ännu inte har fått barn vill gärna bilda familj i framtiden. Ändå dröjer många innan de tar steget. I Sverige är det vanligaste skälet till att skjuta på barnafödandet att man prioriterar annat först.
2009 gjordes en enkätundersökning om svenskarnas inställning till att få barn. Den visade att en majoritet av dem som ännu inte hade något barn gärna ville bilda familj så småningom.
De som hade en positiv inställning till barnafödande och svarade ”Ja” gav oftast flera skäl till varför de ännu inte hade barn. Att de ville göra annat först var den vanligaste anledningen.
Andra praktiska skäl som gjort att de skjutit på barnafödandet var att de saknade en lämplig bostad för familjen eller att ekonomin inte var tillräckligt stabil. Vissa angav sociala skäl. Att sakna en partner att skaffa barn med var ett vanligt sådant skäl, liksom de som inte kände sig tillräckligt mogna för att bilda familj.
Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Livspusslet-hinder-for-att-skaffa-barn/
En orsak att unga idag väntar med att bilda familj är alltså att det rådet bostadsbrist.
Hela 29 procent av unga vuxna i Göteborgsregionen tvekar inför att bilda familj på grund av bostadsbristen. Nästan lika många bor hemma hos sina föräldrar.
För att kunna bilda familj önskar de flesta en egen fast bostad och ett arbete som kan trygga familjens ekonomi.
Ska unga istället för att hyra en lägenhet köpa en eller köpa hus krävs oftast lån.
För lån kräver bankerna oftast ett lånelöfte där fast inkomst är ett krav. För fast inkomst kräv det i sin tur en fast, tillsvidareanställning.
Källa: https://seb.se/privat/lana/bolan-och-rantor/lanelofte-och-guide/lanelofte
År 2016 var 4,2 miljoner personer i åldern 16-64 anställda. Av dessa var 15 procent tidsbegränsad anställning. Skillnaden är dock stor mellan arbetare och tjänstemän då 21 procent av arbetarna och 12 procent av tjänstemännen är tidsbegränsat anställda. Främst är det unga vuxna som är tidsbegränsat anställda. Av alla anställda i åldern 16-24 år är drygt hälften, 53 procent, tidsbegränsat anställd och i åldern 25-29 är det nästan en fjärdedel, 23 procent.
Detta leder till att en stor del måste förlita sig på hyresrätter och därmed blir både tillgång till lediga lägenheter men också hyran en viktig faktor för de unga.
Den genomsnittliga hyresnivån i Göteborgs kommun är 1 167 kronor per kvadratmeter och år för det totala hyresbeståndet. Bostäder som byggts innan 2007 har en snitthyra på 1 151 kronor per kvadratmeter och år, och bostäder som byggts senare har en genomsnittlig hyra på 1 820 kronor per kvadratmeter och år. Nyproducerade bostäder har med andra ord cirka 60 procent högre hyresnivåer än äldrebostäder, om vi definierar nyproduktion som bostäder som har uppförts efter 2006.
Hyra per kvm och år för bostäder med 2 till 3 rum och kök. Genomsnitt, 10:e percentilen, 90:e percentilen. Stadsdelar inom Göteborg kommun
Ur en ekonomisk synpunkt hänvisas då unga som vill flytta hemifrån och bilda familj huvudsakligen till förorterna, inklusive de sk. särskilt utsatta områdena.
White flight
Men är unga svenskar villiga att bosätta sig i dessa områden? Är det över huvud taget områden man vill att ens barn ska växa upp i och gå i skola i?
Förorterna har generellt sett en högre andel invandrare än städerna i stort och det leder till att svenskar snarare flyttar därifrån. Än mindre att svenskar flyttar dit.
”Infödda svenskar flyttar ifrån områden med många utomeuropeiska invandrare. Detta är en av de starkaste krafterna bakom den växande etniska segregeringen, enligt en studie av flyttmönstren i landets tolv största kommuner under åren 1990–2007.
– Ja, vi hittade en så kallad tipping point på 3–4 procent. När andelen utomeuropeiska invandrare är så stor i ett bostadsområde så börjar de infödda svenskarna flytta därifrån, säger Emma Neuman, nationalekonomisk forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Högutbildade och höginkomsttagare flyttar först, vilket leder till att den etniska segregeringen sker parallellt med en ekonomisk.”
Källa: https://fof.se/tidning/2015/7/artikel/segregeringen-okar-i-sverige
Antal utrikesfödda i förorterna
SCB har valt ut fem utsatta områden i Sverige och studerat demografin för personer i åldern 20 till 25 år. Dessa fem är Biskopsgården i Göteborg, Rinkeby/Tensta i Stockholm, Rosengård i Malmö, Vivalla i Örebro samt Araby i Växjö.
Biskopsgården, Rinkeby/Tensta och Rosengård är valda eftersom de till befolkning är de största särskilt utsatta områdena i de tre storstadskommunerna. Vivalla och Araby är valda för att visa hur bilden ser ut för unga vuxna utanför storstadsområdena.
Högst andel utrikesfödda återfanns i Vivalla, 63 procent, vilket kan jämföras med 13 procent i Örebro kommun i övrigt. Lägst andel utrikesfödda fanns i Biskopsgården, 43 procent, vilket var 28 procentenheter högre än i Göteborgs kommun. Rosengård hade högst andel personer som var födda i Sverige med föräldrar som var födda utomlands, 48 procent.
Betänk då att Biskopsgården har 43% utrikesfödda ungdomar och att detta är den lägsta bland de fem områdena. Lägg därtill inrikesfödda som har två utrikesfödda föräldrar så hamnar siffran närmare 70%.
Åtgärder
För att svenskar skall föda fler barn behövs i huvudsak att de startar familjer tidigare i livet och att de har råd att skaffa flera barn. För att detta skall vara möjligt måste det finnas tillgång till billiga hyresrätter i områden där svenskar vill bo. Därutöver krävs att de blivande föräldrarna kan få en fast anställning för att trygga sin ekonomi samt kunna ta lån för att köpa hus, bil, möbler och vad som krävs för att bygga sitt hem.
Bostadsbristen är enbart ett förhållande mellan mängden bostäder och mängden människor. Där utgör en stor invandring en direkt bidragande orsak till bostadsbristen. En annan bieffekt är ökade hyror pga bostadsbrist. Särbehandling av invandrare som att gå före i bostadskön leder också till att svenska ungdomar får svårare att skaffa en egen bostad.
Genomsnittlig kötid i antal dagar för olika områden i Göteborg:
| Område | Kötid | |||
| Angered | 1 969 | |||
| Askim/Frölunda/Högsbo | 2 608 | |||
| Göteborgs Centrum | 3 244 | |||
| Lundby | 2 471 | |||
| Majorna/Linné | 3 332 | |||
| Norra Hisingen | 2 184 | |||
| Västra Göteborg | 2 460 | |||
| Västra Hisingen | 2 105 | |||
| Örgryte/Härlanda | 2 914 | |||
| Östra Göteborg | 2 077 | |||
| Totalt | 2 536 | |||
Snittet för dessa tio områden är således 6,95 år.
Källa: https://nya.boplats.se/om/statistik
Förutom dessa rent praktiska orsaker så framkommer det ur tabellen i början av texten att majoriteten väntar med att bilda familj för att de vill göra annat först.
Det är alltså en fråga om inställning. Idag handlar mycket om självförverkling och att skapa sig en karriär. Man ska resa och upptäcka saker runt jorden och ser familjen som något som kan vänta.
Vore bostadsbristen mindre skulle ändå svenskar i stor utsträckning välja bort förorter med hög andel utrikesfödda och därmed förpassas till områden högre hyra än genomsnittet.
- Invandringen måste minskas drastiskt.
- Andelen utrikesfödda, eller med utrikesfödda föräldrar måste minska markant.
- Fler hyresrätter måste byggas med rimliga hyror.
- Högre andel unga måste få en fast anställning.
- Ändra synsätt på familjen. Ge kärnfamiljen högre status.
- Bryt den liberala individualismen med karriärism som följd.
Frihetsfacklan 