Gästkrönikör: Ulf Sigurdsson
Läs artikeln i original på Arbetarkoservativ.org
Vi fick en intressant fråga ställd oss häromdan. Varför sätter ni “gräns” för klasskampen vid arbetarklassens “stärkande”? En utmärkt fråga (om än ställd av anonym, och förmodligen negativt inställd avsändare), men den tvingar oss att utveckla våra resonemang, och till skillnad från stora delar av den svenska politiska miljön, så uppskattar vi en öppen konstruktiv debatt. Detta gav oss möjligheten att diskutera två frågor som i mångt och mycket behandlar samma ämne.
Vi ser dagligen att klasskampen är högst aktuell, med försämrade villkor på alla håll för arbetarklassen. Skillnaden ligger i målen för klasskampen. ”Vår” klasskamp bygger på lojalitet till nationen, folket och hemmet, och vill därför inte riva ner något utan endast stärka. Vi inser också att ett samhälle där arbetarklassen har en värdig och ständigt förbättrade tillvaro är till nytta för hela Sverige.
Begreppet ”arbetarkonservativ klasskamp” syftar på kampen mellan arbetarklassen och kapitalistklassen, där arbetarna kämpar för bättre arbetsvillkor, högre lön och större företagsdemokrati. En annan viktig del av vår klasskamp är att kämpa emot den röda blodstänkta liberala socialismen som idag har sitt grepp om svenska politisk vänster.
Med detta i åtanke så är ”arbetarkonservativ klasskamp” strävan en form av arbetarrörelse som värnar om traditionella arbetarvärderingar och institutioner, såsom starka fackföreningar och kollektivavtal, och samtidigt motsätter sig mer radikala former av socialism eller kommunism. Detta innebär att arbetarna bevarar det de uppfattar som viktiga element i sin samhällsposition och identitet, samtidigt som de kämpar för bättre villkor inom det nuvarande systemet.
Hur ser vi på vårt socialdemokratiska arv, hur använder vi detta arv för att knyta vår ide till det eviga såväl som till den aktuella situationen. Socialdemokratin har alltid i mycket stora delar förkastat marxismen, både från höger (Karleby, Lindström) och från vänster (Wigforss). Vi förkastar kulturradikalismen, internationalismen och de socialistiska experimenten. Den socialdemokrati som stod resolut emot nazism och diktatur, och för en stabil samhällsutveckling är vår grund, men inte vår dogm. Den socialdemokrati som alltid stod för demokrati, men som också stod emot allt anti-demokratiskt, inte genom förbud utan genom debatt och samhällsförbättring.
Vi anser att dagens socialdemokrati och vänster, har helt förlorat fotfästet och sitt mandat att representera arbetarna, och vi tvättar bort allt deras blodstänkta arv och gärningar. Kvar blir en en vit socialdemokrati.
Den arbetarkonservativa klasskampen handlar inte om gränser utan om att stärka
idén om arbetarklassen som en värdefull del av samhället
stärker arbetarklassens vilja och moral
möjligheter för arbetare
värdet av att inkludera arbetare i beslut och planering
en känsla av stolthet och samhörighet med den historiska kamp som vunnit oss hävdvunna rättigheter
en stabilare och bättre grogrund för en modern samförståndspolitik
erkännandet av den andres värde
det Svenska folket
den arbetarkonservativa klasskampen krossar inte
det goda hemmet
den Svenska nationen
de andra klasserna
den sociala stabiliteten
Svensk kultur
Svensk suveränitet
Den arbetarkonservativa klasskampen krossar inget men bekämpar
identitetspolitik
Krigshets och utrikes-äventyrism
politisk korrekthet och wokeism
kriminellas destruktiva inflytande på samhällsinstitutioner
idén om de dumma och reaktionära arbetarna
försämringen av arbetarklassens villkor
den negativa samhällsutvecklingen
röd psykisk och fysisk terror.
röda samhällsexperiment
Frihetsfacklan 